Utmaning
För majoriteten av alla de barn som föds i världen, går resan från födsel genom första levnadsveckan smidigt och helt utan komplikationer. För en, inte oansenlig, grupp nyfödda barn, leder dock medicinska tillstånd till ett behov av snabb diagnos och behandling. Utan behandling riskerar dessa barn att få bestående skador och i värsta fall dö. Syrebrist i anslutning till födelsen (perinatal asfyxi), prematuritet (för tidigt född) och infektioner är några av de vanligaste orsakerna till sjukdom eller dödsfall hos nyfödda barn. Vissa barn är också sämre rustade att bryta ned restprodukter som bilirubin (leder till s.k. gulsot) och reglera det så viktiga blodsockret (låga glukoshalter), två tillstånd som i sig kan leda till svåra hjärnskador.
I västvärlden är spädbarnsdödligheten låg. I stora delar av världen finns dock inte samma infrastruktur runt förlossningsvården. Effektiv mödravård saknas, vilket innebär brist på beredskap runt de barn som föds. På många sjukhus saknas laboratorium och/eller ekonomiska möjligheter för att ta blodprover och antalet vårdplatser för nyfödda kan vara få eller geografiskt finnas långt bort. Även om fem-årsöverlevnaden har ökat markant de senaste decennierna, är detta orsaker till varför spädbarnsdödligheten är fortsatt hög i världen. Varje dag dör cirka 7 000 nyfödda barn i världen .
Idag finns flera alternativ till laboratoriet, så kallad patientnära analys (PNA). Med hjälp av en sådan metod kan sjukvården, med en mindre mängd blodvolym, få ett snabbare resultat på den plats där patienten befinner sig. Problemet när det gäller nyfödda barn är att det idag inte finns någon skräddarsydd PNA-lösning för denna patientgrupp. Tekniken är inte anpassad för det lilla barnets behov och sjukvården får inte ett tillräckligt bra beslutsstöd för att kunna avgöra hur sjukt ett nyfött barn är.